Vi behöver släppa synsättet att AI-förordningen är en onödig bromskloss

Tydlighet kring AI-regler är en förutsättning för effektiv innovation inom vård och medtech.

Inom kort väntas AI Act, EU-förordningen för produkter och tjänster med AI-teknik, träda i kraft. Vi har hört flera debattörer och AI-entusiaster lyfta farhågor kring hur den kommande regleringen kommer att hämma innovationen, men faktum är att många branscher tvärtom väntar på tydlighet kring regelverk och regleringar. Här kan AI Act tvärtom bli det startskott som behövs för fortsatt innovation.

Sverige har högt ställda mål för AI. Med en nyligen tillsatt AI-kommission vill regeringen säkerställa att ”Sverige, som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation bättre ska tillvarata möjligheterna och hantera riskerna med AI”. Kommissionens uppdrag är att identifiera behov och insatser med syftet att stärka vår konkurrenskraft och bidra till såväl utveckling som användning av AI i Sverige.

I en intervju med Svenska Dagbladet delar AI-kommissionens ordförande Carl-Henric Svanberg med sig av sina tankar kring AI-förordningen och förklarar sin ståndpunkt att det är för tidigt att skapa AI-specifik lagstiftning eftersom det riskerar att hindra utvecklingen och bromsa innovationskraften.

Det är lätt att förstå resonemanget. Självklart är det viktigt att den europeiska lagstiftningen utformas med situationen i Asien och USA i åtanke. Stora delar av utvecklingen av – och innovationen kring – artificiell intelligens har redan skett på de marknaderna, och där finns ännu ingen motsvarande lagstiftning. En ovarsamt utformad AI-förordning skulle sett i det perspektivet kunna ha en negativ inverkan på den europeiska konkurrenskraften.

Men det är också viktigt att debatten inte stannar där utan tittar djupare på ämnet och de faktorer som ligger till grund för mer målmedveten utveckling av AI-system. Här är vården och medicinteknikbranschen utmärkta exempel, många av de företag vi diskuterat AI-frågor med delar inte alls den negativa inställningen till AI-förordningen. Tvärtom ser de många fördelar med att det införs ett tydligt regelverk kring AI.

Målsättningen med AI-förordningen är att skapa en EU-gemensam lagstiftning som reglerar hur AI används i olika typer av system. Utgångspunkten är att olika tillämpningar kategoriseras efter hur riskfyllda de anses vara, där viss användning blir förbjuden och annat förses med krav och begränsningar. De AI-system som bedöms som hög risk kommer att omfattas av krav på kvalitetssäkring, möjlighet till granskning och transparens kring bland annat vilken data den tränas på. AI-system som genomgått granskningen och motsvarar kraven kommer att få en CE-märkning, på samma sätt som bland annat personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter förses med idag.

Den här typen av märkning blir en kvalitetsstämpel, det ger företag och organisationer ett tydligt ramverk att förhålla sig till och skapar den typen av begränsningar som har en tendens att inte hämma utveckling utan snarare främja konkreta innovationer. Kommande regleringar kan snarare ge en trygghet och förutsägbarhet för framtiden som företag enkelt kan förhålla sig till – och det kommer att spela en avgörande roll för att bygga nödvändig tillit hos vårdapparaten, medicinsk personal och bland den bredare allmänheten.

Medicinteknikbranschen och vårdsektorn är båda fulla av områden, uppgifter och processer där AI kan komma att göra stor skillnad. I ena änden finns de effektiviseringsmöjligheter som kommer av att förenkla eller helt ta över rutinmässiga uppgifter som receptförnyelse och journalföring så att sjukvårdspersonal får mer tid till patientkontakt. I den andra änden finns sådant som diagnostik, forskning kring nya preparat och framtagande av vaccin där AI visat sig kunna utgöra ett utmärkt verktyg.

Gemensamt för båda typerna av användningsområden är att de förbättringar som tekniken kan medföra kommer att medföra positiva effekter för såväl medicinsk personal som patienter, och även ge vinster i ett bredare samhällsperspektiv.

Om Sverige ska kunna behålla sin starka position inom medicinteknik är det nödvändigt att snabbt omfamna regelverket och ta fram tydliga processer för kontroller, godkännanden och att säkerställa regelefterlevnad. Det är viktigt att samtliga parter tar sitt ansvar för att undvika en situation liknande den långbänk som följt i kölvattnet av MDR-förordningen, med för få notified bodies för att kunna hantera uppklassade befintliga produkter och överdrivet optimistiska tidsramar som skapade onödiga flaskhalsar.Vi behöver släppa synsättet att AI-förordningen är en onödig bromskloss för innovation, för inom vården och medicintekniksektorn är det precis tvärtom – med rätt stöttning och smidiga processer kan det snarare vara precis den katalysator som branschen behöver.